Pinsamt att gråta i skolan

Igår åkte jag hem från skolan, eller aa jag kom inte ens till skolan. Idag hade jag en ny chans att redovisa/hålla talen (2st). Jag kommer till skolan o känner att, ne men det är ganska lugnt det här. Hade jag fel? Kan man lugnt säga. Jag fick panikångest o bara tog mina saker o gick från lektionen. Jag började kallsvettas och såg tunnelseende, så där som man gör när man är stressad o mår dåligt som fan. Jag slänger i mig lite ångestdempande tabletter och tänker att det kanske går över men det tar ju ett tag för medicinen att börja verka. Jag går till en av lärarna som jag känner att jag kan prata med o gör det pinamma att sitta på hennes kontor och gråta floder och skaka. Hon lugnade ner mig och lovade att hjälpa mig, hon skulle först prata med lärarna som jag skulle hålla tal för och förklarade o så.
Jag kan inget annat säga än att jag måde så jävla dåligt o klarade inte av det idag heller.
Jag ställer frågan till mig själv. Varför har detta blivit jobbigare än vad det har varit?
Jag ahr ju alltid hatat att hålla tal men jag har ju alltid lyckats tillslut. Nu går det bara inte o jag får panikångest o kan inte sova osv.
Jag tror att jag är trött (långt Dvitamin värde, kollat upp det o det stämmer) o stressar upp mig långt innan o nu när det har varit 3 tal väldigt tätt så har det väl varit för mycket att klara av för mig.
Aja, muttert det är här! Nu ska jag fortsätta städa o det kanske blir en jul på länge som inte är kaos.